Jag genomgår min egen resa just nu. En resa genom mina relationer till maten, till livet, till träningen. Det har tagit mig många år att komma dit jag är. En av de saker jag lärt mig och ofta tänker på, är att våga stanna upp. Våga stanna upp och prata om det viktiga. Våga stanna upp och bara var i ögonblicket. Våga känna vad kroppen vill eller känner. För nu när min rygg värker (även om det är bättre nu) så kan jag inte träna. Och även om frustrationen finns och säger att jag vill vidare! Vill ner de där kilona, helst igår! Så är det inte den vägen jag vandrar längre. Ryggontet är en del av mitt liv som jag måste hantera. Med VILA. Att stressa igenom det leder ingenstans. För vet ni? Jag kommer ändå nå mina mål och nå dit jag vill. För det finns ett ro inom mig nu som jag aldrig tidigare känt. Och en beslutssamhet där jag känner att jag äntligen hittat rätt väg. 
 
Bilden är tagen på Roxen en helt ljuvlig sommarkvälll när vi var ute med Daniel och Patrics båt. Och det var just, ett ögonblick. 

1 kommentarer

happyvardag

24 Aug 2013 21:07

Klokt sagt. Och klokt tänkt. Det är inte enkelt. I know......Ta väl vara på dig och ryggen. Kram Mia

http://bloggmorsorna.se/happyvardag/2013/08/24/att-ga-till-sangs-med-olika-sallskap/

Kommentera

Publiceras ej