Ingen ljusning i tunneln än. En vecka efter avslutad pencillinkur och kroppen är fortfarande trött och medtagen. Igår kväll började jag dessutom få ont i ett öra IGEN och får nu en ny pencillinkur. Inte vad jag önskade eller behövde!
Vill träna! Kroppen, sinnet skriker efter det men jag måste inse att det inte går. Mått och vikt går sakta neråt ändå, och det känns positivt. Ser till att sköta maten. Men saknar träningen!!

Surt at tinte kunna leverera 100% i projektet också. Men det är som det är. Livet är som det är. Varför gräma sig?

3 kommentarer

madde

11 Apr 2014 18:35

usch vad tråkigt!!!!! =(

Linda

16 Apr 2014 21:19

Vad tråkigt att du varit så mycket sjukt :( Förstår att du saknar träningen :/

madde

20 Apr 2014 18:29

Hur går det? Det har varit tyst länge nu, fortfarande sjuk?

Kommentera

Publiceras ej